oktober 2015 – Mot nya mål

Den eviga staden Rom

31 oktober, 201516 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

Det är tio år sedan vi senast var i Rom, det känns häftigt att vara tillbaka. Fyllda med alla umbriska intryck bestämmer vi oss dock för att bara återse, med ett eller annat nytt inslag.

Vi startar vår vandring mot Piazza del Popolo. Går förbi en liten marknad,

innan vi kommer fram till Piazza di Spagna. Men vad nu…

Spanska trappan är avstängd för renovering och storrengöring.

Intill Spanska trappan, alldeles till höger ligger John Keats och Percy Shelleys hus. Jag var sugen att göra ett besök redan förra gången, men Lars lågprioriterade aktiviteten till fördel för något annat. Nu har åtminstone jag tänkt gå in och får sällskap att se, var två av Englands främsta poeter bodde under sin tid i Rom.

Vi går vidare till det folkliga torget – Piazza del Popolo.

Till höger på bilden ligger Chiesa S. Maria d. Popolo — Piazza del Popolo

Till höger på bilden ligger Chiesa S. Maria del Popolo, där finns bland annat två målningar av Carravaggio.

På torget finns också en Neptunusfontän.

Går över till västra sidan av Tibern och följer floden fram till Castel Sant’ Angelo som Lars pappa besökte strax efter kriget.

Castel Sant' Angelo med Peterskyrkan i bakgrund — Castel Sant’ Angelo med Peterskyrkan i bakgrund

Vi går över till östra sidan igen och snirklar oss till Campo di Fiori, en av mina favoritplatser.

På väg till Piazza Navarone passerar vi en gammal goding.

Har lite fruktstund på Piazza Navone, ser på Berninis De fyra flodernas fontän och studerar folklivet.

Fortsätter till Pantheon och inser att i Rom är det alltid turistsäsong.

Det här kassettaket tycker jag är vackert

På väg hem passerar vi Fontana di Trevi och konstaterar att här skulle ingen kunna bada idag. Renovering pågår!

Många km senare hittar vi vårt gamla favoritställe Trattoria Giovanni, med den glade ägaren.

Vaknar till en mulen och småregnig dag, men vem bryr sig – vi har både regnjackor och paraplyer. Under gårdagen rörde vi oss mest på tre av Roms sju kullar – Viminale, Quirinale och Capitolino. Idag beger vi oss ut att besöka de äldsta kyrkorna på eller nära Esquilino. Vi startar med S. Clemente, en kyrka i tre lager där den understa är från år 384.

Fortsätter ner till klostret och basilikan S. Giovanni in Laterano, som är Roms domkyrka. Den åttkantiga kyrkan till höger är äldst.

Chiesa Santa Maria Maggiore ligger bara ett stenkast från Termini – Roms centralstation.

På Via Viminale stannar vi till på Washington bar och tar ett glas vin.

Vi avslutar vår vandring i Santa Prassede, som har fantastiska mosaiker.

Hmm… Alla änglar inte så väna!

Det har blivit kväll, vi packar ihop, går ut och äter middag och sover gott en sista Italiennatt för denna gång.

Imorgon flyger vi vidare till Grekland.

Farväl Umbrien!

31 oktober, 201516 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

Äter frukost tillsammans med Patrizia, innan vi skiljs åt för denna gång. Så fantastiska dagar vi haft här tack vare alla fina tips och råd!

Innan vi lämnar Umbrien besöker vi Spello, på Monte Subasios topp några mil söder om Assisi. Redan på långt håll ser vi staden.

Här har vi i första hand tänkt besöka Galleria Artitalia Museo Norberto. Norberto Proietti, vars konst vi blivit mycket förtjusta i, var både målare och skulptör och hann producera tämlig mycket under sitt 82-åriga liv. Efter några turer upp och ner för huvudgatan, som delvis är uppgrävd för dragning av rör, hittar vi så småningom rätt.

Spello är också känt för sina blomsterdekorationer. I samband med en religiös högtid på försommaren koras stadens vackraste gata. Någon gata har uppenbarligen vunnit flera år, kan man förstå.

Staden har anor från både romartid och medeltid och den har förstås ringmur med flera portar.

Fyllda med alla intryck från Spello och resten av Umbrien med omnejd styr vi nu mot Rom.

Strax efter 16 når vi biluthyrningen vid Ciampinoflygplatsen. Lite spännande var det i den intensiva trafiken kring Rom, men allt har gått bra. Som extra bonus har vi fräschat upp våra språkfärdigheter i tyska, vi hittade inget annat hanterbart språk i bilens GPS!

Tar bussen in till Roms centrum och söker rätt på vårt hotell, inte långt från centralstationen. Mitt i smeten med andra ord! Huset är gammalt, högt i tak och med en läcker gammal hiss.

Här finns vårt hotel, mittemot en liten park med en del utgrävningar

Lago Trasimeno

30 oktober, 201516 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

Söndag bjuder på riktigt vackert väder, vi har mycket osett i Umbrien, men bestämmer oss för en utflykt till Lago Trasimeno – Italiens fjärde största sjö. Vi styr åt sydväst till Tuoro sul Trasimeno, som ligger på norra sidan om sjön.

Efter att ha kollat färjetiderna till Isola Maggiore, passar vi på att studera de 27 skulpturerna, gjorda av den blåaktiga sandstenen Pietra Serena, av nutida konstnärer från hela världen.

Under den korta färjeturen ut till den enda bebodda ön med ca 18 invånare, ser vi sothönor, hägrar och några trutar.

Naturligtvis måste vi upp på öns högsta topp där vi besöker ärkeängeln Mikaels kyrka, dekorerad med fresker av okända konstnärer.

Vi kollar utsikten mot fastlandet och de andra obebodda öarna, fortsätter genom olivlundarna och funderar över olivträden med delade stammar.

Ser på vår rundvandring också San Franchescos pyttelilla kapell på sydsidan.

Väl tillbaka i själva byn besöker vi Spetsmuséet. Att virka spetsar introducerades på ön redan i början av 1900-talet tack vare öbon Elena, som såg ett samband mellan kvinnornas skicklighet i att laga nät och konsten att virka spetsar. Hon startade en skola för fiskarnas döttrar. Spetsar från Isola Maggiore är idag vida kända.

Vi ser lokabefolkningen skörda oliver, äter lunch och tar sedan färjan tillbaka till fastlandet.

Färjan mellan fastlandet och öarna i Lago Trasimeno

Väl hemma i Città di Castello börjar vi packa ihop inför morgondagen resa söderut.

Urbino – Rafaels hemstad

29 oktober, 201516 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

Urbino, en stad på Unescos världsarvslista

Vi ställer in GPS-en på Urbino i grannprovinsen Marche i nordost, väljer bort autostrador och hamnar på vägar så långt man kan komma från motorvägar. Ibland funderar vi på om vi gjort rätt vägval, möjlighet till möte finns inte!

Serpentinkurvor upp- och nedför bergen — Dramatiska vyer

Dramatiska vyer — Serpentinkurvor upp- och nedför bergen

Hmm... Är vi på rätt väg? — Hmm… Är vi på rätt väg?

Men fram kommer vi till Rafaels födelsestad, en stad från romartiden med såväl katedral och universitet som arkader och livfull gatumarknad. Den gamla staden ligger förstås innanför stadsmuren högst upp på en kulle och på kullens högsta topp finner vi Rafaelmonumentet och en livfull lördagsmarknad.

Vi går ner till Piazza Duca Federico där både turistinformationen, katedralen, obelisken och Palazzo Ducale finns.

Obelisco giziano, Palazzo Ducalo och katedralen — Obelisco egiziano, Palazzo Ducalo och katedralen

Vi går en runda ner till arkaden och bort mot Piazza della Republica.

följer arkaden bort mot — följer arkaden,

Vi går uppåt igen längs Via Raffaelo till Rafaels hem där vi ser målningar av såväl Rafael, som av fadern Giovanni Santi.

Det finns också en liten utställning av Maiolicakeramik från Urbino.

Vi äter lunch och ser på staden från utsidan av stadsmuren innan vi återvänder till Città di Castello. Nu tar vi motorvägen!

På kvällen äter vi middag på Trattoria Fez e Mauro innan vi går på orgelkonsert i katedralen. Vilken fantastisk avslutning på en fantastisk dag!

En tur till Toscana

28 oktober, 201516 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

En helt vanlig fredag beger vi oss med lilla Clion, karta, broschyrer och goda förslag från Patrizia till först Sansepolcro, strax bortom gränsen mellan Umbrien och Toscana.

Toscanska Tiberdalens huvudort Sansepolcro är mest känd för en av renässanskonstens främsta mästare – Piero della Francesca och det är också därför vi beger oss dit.

Ombyggnationer på gång vid Museo civico Sansepolcro — Ombyggnationer på gång vid Museo civico i Sansepolcro

Det är inte helt lätt att hitta parkering, muséet öppnar först en halvtimme senare än vad som annonserats, men besöket är väl värt besväret. Det är sensäsong och få turister, men strax efter oss kommer en högljudd grupp. Vi är glada att vi hinner före!

Blir så förtjust i hans bilder, kände egentligen bara till bilden på hertigparet från Urbino som vi sett i Florens på Uffizierna.

Renovering pågår även inne i muséet, det kommer nog att bli jättebra när det är färdigt! Innan vi lämnar Museo civico ser vi också en stor samling av lås. Köper en bok om Piero della Francesca innan vi går vidare till katedralen.

Vi tittar på en målning av Rafaels lärjunge Raffalino, samt ett verk av della Robbia.

Stannar till framför örtmuséet, men inser att vi inte riktigt har tid. Kör vidare till den bedårande lilla medeltida staden Anghiari, ytterligare en stad på kullens högsta topp.

Från Piazza Baldaccio leder branta trappor upp till den gamla staden och tar oss till Santa Maria delle Grazie-kyrkan som dock är stängd. Vi strosar genom gränderna och njuter av utsikten.

Bestämmer oss för att äta lunch i Arrezzo och skyndar vidare över Appeninerna ner mot nästa dalgång.

För snart 50 år sedan besökte jag Arezzo tillsammans med mor, bror och familjen Gatti från Florens. Det jag minns bäst är Amfiteatern, så den vill jag visa Lars.

Nu är hela omådet omgärdat av stängsel, då fick man gå runt i teatern. Känner inte riktigt igen mig!

Får en det tips och en karta på turistinformationen och går en rundtur.

Piazza grande med Logge Vasar och Palazzetto di Fraternita

Besöker katedralen och ser verk av Piero della Francesco, samt en kul skulptur.

Det finns så mycket att se, men vi känner oss fullmatade och går till bilen på parkeringen utanför stadsmuren.

Ställer in GPS-en och återvänder hem till Citta di Castello.

Città di Castello med omgivningar

25 oktober, 201522 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

Sen eftermiddag kommer vi fram till Città di Castello. Vi lämnar våra väskor på hotellet, får en hotellparkering och beger oss därefter till turistinformationen som bytt plats med poliskontoret till Patrizias förvåning. Med karta och en del broschyrer strosar vi runt lite och kommer till Tela Umbra.

Tela Umbra etablerades 1908 av Alice Hallgarten Franchetti, som flyttat från USA till Città di Castello i samband med giftemål med Leopoldo Franchetti. Alice blev mycket berörd av kvinnornas situation med fattigdom och många barn, hon la också märke till att kvinnorna i bygden var duktiga på att väva, men de hade svårt att hinna med. Med stöd av sin make startade hon linneväveriet och på nedre våningen ordnade hon en kindergarten. I ett av rummen nere lät hon också starta ett Montessoriklassrum, då hon hade stor tilltro till denna pedagogik.

Fyllda av alla dagens intryck gör vi tidig kväll och sover gott på Hotel Umbria.

Patrizia har en del ärenden att uträtta på förmiddagen, vi följer kartans förslag på stadsvandring och får dessutom en skön morgonpromenad innanför murarna.

Det är trånga gränder och valv, kyrkor, torn och palats. Staden kallas ibland La Città dei Monasteri, då här också finns flera kloster.

En del torn lutar, som som Torre civic från 1300-talet medan katedralens klocktorn, som är ett par hundra år äldre, är alldeles runt. Det är 43,5m högt.

I basilikan Santa Maria Maggiore finner vi en liten samling av krubbor.

Vi hinner titta lite på fredagsmarknaden också innan Patrizia hämtar upp oss med sin lilla Pandabil och kör till Pieve San Stéfano.

Staden har inga egna minnen i arkiv, då den under kriget blev totalt utbombad, just därför är Pieve San Stéfano den absolut rätta platsen för att samla minnen.

1984 fick Saverio Tutino idén att skapa ett kulturellt centrum för privata minnen som dagböcker och brev, skrivna av personer med anknytning till Italien. Idag innehåller arkivet, som också är ett museum, omkring 7000 skrifter. Det är en otrolig samling av människoöden. Vi ser en dagbok som skrivits på ett vackert lakan, det finns kodade anteckningar, både hand- och maskinskrivna brev och böcker.

Djupt berörda fortsätter vi efer lunch till den medeltida staden Citerna, som vunnit titeln en av Italiens vackraste städer. Vi njuter av utsikten, ser gamla kyrkor och borgen allra högst upp, går genom arkaden längs stadsmuren och kikar på utsikten igen.

Valtiberina - Tiberdalen — Valtiberina – Tiberdalen

Nerför ett berg och upp på ett annat går färden här i nordvästra Umbrien, där så många samhällen tronar på kullens högsta topp med vidunderlig utsikt.

Vi åker vidare längs smala slingrande vägar till Patrizias Arcalena, ett mycket litet samhälle i en underbar natur.

Arcalena, en by med ett par hus och en kyrka

Tusen tack Patrizia, för din gästfrihet och för allt roligt, spännande och vackert du visat oss. Nu klarar vi oss själva några dagar med hjälp av dina råd!

Vi avslutar dagen på nästa berg Monte Santa Maria Tibrina, med ett fint besök hos en dotter med familj.

Assisi

23 oktober, 201516 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

Lagom till lunch kommer vi, efter en del trixande med våra navigatorer, fram till Hotel Posta Panoramic i Assisi. Paula och Paulo tar emot oss, tar hand om bilen och visar oss till rum nr 23 där vi släpper ner packningen och går ut på balkongen. Utsikten är fantastisk.

Assisi vilar på Monte Subasios slutningar — Assisi vilar på Monte Subasios sluttningar

Till lunch kommer Patrizia, som bjudit in oss till Umbrien och som i förväg skickat oss kartor och informationsmaterial om en region i Italien som innehåller så otroligt mycket. Vi startar i Assisi, ett välkänt religiöst, kulturellt, historiskt och konsthistoriskt säte i Umbrien. Mest känd är denna stad för att Italiens skyddshelgon Franciskus kommer härifrån.

Vi går mot Franciskusbasilikan, men först besöker vi ett nunnekloster som ligger alldeles intill stadsmuren. I klostrets kyrka, San Giacomo de Murorupto, som ursprungligen byggdes på 1000-talet finns rester av gamla fresker.

Medeltida fresk i S. Giacomo de Muro Rupto — Medeltida fresk med Maria

Murorupto - muren på de branta sluttningen — Murorupto – muren på de branta sluttningen

Längre ner på sluttningen ligger Franciskusbasilikan, som är den enda kyrkan i världen som är byggd med två kyrkor ovanpå varandra.

I den nedre kyrkan finns kryptan med Franciskus reliker, denna kyrka är främst avsedd för pilgrimer.

Den nedre Fransiskuskyrkan — Den nedre Franciskuskyrkan

Parken med Taotecknet, en symbol för Fransiskus — Parken med Taotecknet, en symbol för Franciskus

Solen skiner, men det blåser snålt och är ganska höstlikt även här. Vi går vidare till Sankta Klaras basilika och ser såväl kyrka som muséet under.

Chiesa di Santa Chiara — Basilica di Santa Chiara

Eftermiddagen blir kväll, mörkret sänker sig över de appeninska bergsstäderna och vi avslutar kvällen med en god italiensk middag. Från balkongen ser vi nu bara ljusen från dalgångens många samhällen. Fyllda med alla intryck somnar vi gott.

Inger och Patrizia redo för nya upptäckter

Efter frukost nästa morgon beger vi oss snabbt iväg, för att vidare utforska Assisi med omgivningar, tillsammans med Patrizia. Först på programmet står katedralen, Duomo di San Rufino. Martyren Rufino, Assisis förste biskop, var den som introducerade den kristna tron i området. Under katedralen finns rester av ett romerskt tempel.

Vi fortsätter promenaden innanför stadsmuren, går runt en gammal amfiteater där numer endast formen är bevarad, bebyggd med bostadshus.

Går in mot centrum igen, till ett relativt anonymt hus där det finns en fantastisk madonnautställning.

Konstnären Guido Dettoni della Grazia har skapat en madonnafigur som nu tillverkas olika träslag eller keramik.

Skulpturen har formen av en duva, en kvinna med sitt barn, en havande kvinna, en kvinna med ett vattenkrus eller en knäböjande kvinna beroende hur man ser figuren.

En fredsduva, en mor med sitt barn, en havande kvinna, en kvinna med vattenkrus, en knäböjande kvinna — Olika vinklar av madonnan

Checkar ut, packar in våra väskor i bilen och beger oss till Eremo delle Carceri, en oas för frid och lugn i Monte Subasios skogar.

Fransiskus vilar med bröder i naturen — Franciskus vilar med bröder under träden

Vi lunchar på Gli Eremis innan vi fortsätter till Santuario di San Damiano där Franciskus fick uppmaningen att restaurera den förfallna kyrkan.

Det berättas att krucifixet talade till Franciskus och sa: Gå Franciskus och reparera mitt hus, vilket som du ser har förvandlats till en ruin.

Franciskus renoverade kyrkan 1206. År 1211 överlämnade han stället till Santa Klara och Klarissorna (Poor Clares) flyttade hit.

Originalkrucifixet hänger i Santa Klaras kyrka, i San Damiano finns en kopia.

San Franciskus ser ut över dalen nedanför San Damiano

Innan vi lämnar Assisi stannar vi till vid Santuario Sacro Tugurio. Patrizia berättar om det lilla huset/fristaden för Leprasjuka inne i kyrkan. Vi får också en märklig bild på kyrkan, som fotografen Iris Valorosi lyckades fånga under ett oväder förra året.

Mot Umbrien!

21 oktober, 201516 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

Efter en kristallklar hösthelg i Stockholm drar vi vidare söderut. På Cityterminalen köar bortåt tre busslaster Italienresenärer, den framkörda transferbussen till Skavsta blir snabbt full. Vi har turen att komma med nästa buss och kommer i god tid till flygplatsen och ett par timmar senare är vi på väg mot Italien.

Strax efter 19 landar vi på Ciampino utanför Rom. Vi samlar ihop vår packning – allt noga invägt hemma för att stämma överens med tillåten vikt för såväl incheckat som för handbagage. Beger oss till biluthyrarn för att kvittera ut vår lilla svarta Clio, efter en del datastrul styr vi med hjälp av Google-Gullan OCH bilens GPS norrut mot Umbrien. Det är spännande!

Vi övernattar på Hotel Fosca Umbria alldeles utanför Narni. Kvällen är mörk, hotellet litet och mysigt, vår värd så rar. Äter sen middag och somnar sedan gott, glömmer räkna fönster så några sanndrömmar blir det inte. Först på morgonen förstår vi hur fint vi bor på kanten av Appeninerna.

Härlig frukost med såväl Caffe latte, färskt bröd och pålägg, som fräsch juice och frukt samt en sval men vacker morgon lovar gott.

Vi kör in till Narni som likt de flesta av Umbriens städer tronar på kullens högsta topp. Narni är en mycket gammal stad, som blev romersk koloni under namnet Narnia redan 299 f Kr. Det antas att författaren C. S. Lewis lånat namnet härifrån till sin fantasivärld Narnia.

Narni - Italiens mittpunkt — Narni – Italiens mittpunkt

Narni anses också vara Italiens absoluta mittpunkt.

Vi kollar guideboken och beger oss upp mot stadens centrum, genom trånga gränder och uppför trappor.

Besöker Chiesa San Francesco från 1200-talet och Katedralen från 1100-talet.

Katedralen i Narni — Cattedrale di S. Giovenale i Narni

På Piazza Garibaldi blandas gammal och ny arkitektur.

Hittar igen bilen och styr vidare norrut, stannar till i den lilla staden San Gemini. Även här finns en Chiesa S. Francesco, med en fin fresk från 1300-talet.

Förmiddagsfika i solen på torget smakar förträffligt innan vi ställer in GPS-en på Assisi där vi kommer att möta Patrizia.

Fantastiska Skansen

19 oktober, 201516 november, 2015Inger & LarsLämna en kommentar

En härlig höstdag i oktober beger vi oss till Skansen tillsammans med döttrarna och två barnbarn.

Utrustade med kartor går vi uppåt genom stadskvarteren. Snart når vi Lillskansen, på vägen passerar vi minigrisarna. De är minsann mycket större än man tror!

Minigrisarna är inte så små — Minigrisarna

En av snokarna tror sig ha funnit en flyktväg, men listen mellan glasrutorna stoppar färden.

Så fantastiskt färggranna papegojor och så kul att få gå in i buren.

Vi har tur och kommer precis fram till sälarna till lunchen. Lite måste man allt jobba för att få sig en fisk.

Hmm... Finns det mer mat i hinken? — Hmm… Finns det mer mat i hinken?

Fem lappugglor sitter i ett träd en bit in i hägnet, men en har placerat sig bra till för fotografering.

Vädret är härligt, även om det är lite kyligt i skuggan. Vi går hela rundan och tittar på all fina hus också, passerar Soldattorpet och besöker Skånegården